Sjukstuga

Vi har sjukstuga här hemma och jag har varit tvungen att ställa in alla planerade aktiviteter för att vara hemma med de små sjuklingarna. Inga träningspass på gymet, inga franskakurser och avbokade lunchdater. Jag klättrar på väggarna. Det värsta är nog att man inte rör på sig så mycket, det liksom kryper i kroppen på mig.

Fort Knox

Jag har förrut skrivit om den låga kriminaliteten i Luxemburg men det händer ju faktiskt saker här också. Häromdagen beundrade D vår lägenhetsdörr då den är av typen säkerhetsdörr à la "oigenomtränglig". Den är helt enkelt supertjock och jag tror inte ens att vare sig en yxa eller ett maskingevär skulle kunna göra särskilt mycket skada på den. OM man absolut ville ta sig igenom den utan att använda nyckel eller dyrka upp trippellåset efter att man tagit sig igenom alla låsta dörrar in till trapphuset så skulle man nog få använda sig av en rätt kraftig sprängladdning. D berättade att de hade haft inbrott i sitt hus MEDAN de låg och sov med sina två barn på övervåningen och att H inte har kunnat sova en hel natt sedan dess. Uj uj uj vad otäckt! Man kanske ska vara rätt nöjd ändå med sitt boende och inte sukta efter en trädgård.

Pump it up!

Imorse återvände jag till gymet efter julledigheten. Jag VET att det är mitten på januari och att mitt jullov officiellt var slut redan förra veckan men... det tog emot lite (eller ganska mycket faktiskt) att återuppta träningen efter långledigheten. Jag var helt enkelt livrädd för att alla träningsresultat jag uppnådde under hösten ska vara som bortspolade av långa sovmornar, julmat och julsprit. Jag tror till exempel att jag inte längre kan springa 1,5 mil i snabbt tempo. Bara jag tänker på det så blir jag alldeles trött i kroppen och det känns som om jag bara skulle klara någon eller några kilometer. Och eftersom att jag inte vill börja återtåget med ett nederlag så var jag med på ett pump-pass, och lämnade löpningen till någon annan dag, och passet gick jättebra men vänta bara till kvällen när träningsvärken kommer. Jag tycker i och för sig att det är rätt skönt med lite träningsvärk om det är lagom mycket vill säga.

En märklig sak var att jag inte pratade med någon människa över huvudtaget på gymet. Jag sa förstås "Hej" och "Hejdå" till tjejen i receptionen och sen sa jag "Tack! Det var ett bra pass." till instruktören efteråt men det var allt. Före det stora träningsuppehållet så småpratade jag alltid med iallafall någon men idag kände jag inte igen någon. Det känns lite märkligt eftersom jag ska spendera resten av dagen hemma själv och alltså inte kommer att prata med någon förrän tidigast framåt fyratiden. Det kanske är läge att ringa upp någon för lite småprat.

Titta vad fin!!!

En sån här vill jag ha. Den är ju inte bara fin utan det innebär ju en pryl mindre att släpa runt på. Jag gillar skarpt min iPod och lämnar gärna mobilen hemma om jag kan svara direkt i iPoden eller i det här fallet iPhonen. Undrar vad den kostar?

Förresten är jag två kilo mindre efter två veckors jullov. Inte illa efter julbord och ett antal trerättersmiddagar med goda viner och som inte det räckte så har jag toppat med lite jul-kola som grädde på moset. Men så har jag ju en del att ta av också.

yoga DeLuxe

Jag har börjat yoga igen. Förra gången slutade jag för att jag fick så ont i ryggen som inte gick över på sisådär ett halvår. Det hände efter att jag hade varit med på en workshop i fyra dagar som skulle vara anpassad för nybörjar- till medelnivå men väl på plats visade det sig att alla anmälda hade tränat yoga i minst åtta år utom jag som hade kört lite till och från de senaste tre åren. Iallafall tyckte ledaren att vi kunde lägga oss på en högre nivå och jag gjorde saker med kroppen under dessa fyra dagar som jag inte visste att jag kunde. Mycket nöjd med mig själv var jag när jag lyckades hänga med på allt. Men när jag kom hem på den fjärde dagen så kändes det lite konstigt i ryggen. "Träningsvärk", tänkte jag. "Det går nog snart över". Och det gjorde det alltså - sex månader senare!

Hur billigt ska man sälja sig?

Jag har äntligen hittat ett utannonserat jobb inom mitt gebit där de inte vill att man behärskar tyska perfekt, vilket jag är väldigt nöjd med att jag inte gör men som verkar vara obligatoriskt annars. MEN det kontoret ligger i en liten håla 40 minuter bort med bilen och lönen var märkligt låg med om man jämför med vad man borde tjäna här i Luxemburg. Jämför man med Stockholm så var det väl ok men man blir ju lite kräsen när man hör vad andra arkitekter tjänar här. Och det konstiga var att de skrev ut lönen i annonsen!! Men man kanske skulle söka för att sedan söka sig därifrån.

Hmmm. Eller så fortsätter jag att driva runt här mellan gymet, caféer, affärer och tar någon mer språkkurs.

Plötsligt händer det.

Yes! Äntligen hittade jag ett par svarta pumps med klack OCH RUNDAD tå utan att behöva korsa landsgränsen. Jag är så trött på alla sylvassa skospetsar som hyllorna i affärerna dräller av. Jag har slökollat efter ett par i månader och verkligen dammsugit alla stans skoaffärer i veckor utan resultat men så HEUREKA! sprang jag på ett par på rean och inte i en skoaffär. Det var Zara som så chantilt även hade sänkt priset med 20 Euro. Det blev även en grå omlottkoft, en stickad tröja till busfarbron och en stickad mössa till bustanten från Benetton som som vanligt har vett nog att verkligen sänka priserna rejält när det är rea. Och sist och minst en parfym - paco rabanne ultraviolet - ett sött litet rymdskepp till flaska som man klämmer ihop på mitten när man vill ha en dusch väldoft. Jag är nöjd med mina kap och kan sussa gott ikväll.

Skit bakom spakarna?

Mitt tålamod är inte särskilt stort ibland. Särskilt inte när det gäller teknik.

Jag fick lite förfrågningar i höstas om varför det inte dök upp några nya inlägg på denna formidabla blogg och svaret var att det var något kajko med inloggningen efter att jag gjort några uppdateringar av bloggen (som skulle vara fantastiska men som inte har märkts ett dugg). Efter att under kvällens surfande ha hamnat på en gammal barndomsväns blogg (hej! Anna) blev jag lite nyfiken på om det gick att komma in på min och VOILA!! kein problem...

Så nu kanske det kommer att dyka upp ett och annat här i framtiden.

Idag började den luxemburgiska vinter-rean här. Åtta dagar för sent i min smak, men, men... Regnet öste tyvärr ner mellan femminuters-passen med strålande sol och blå himmel så shoppinglusten infann sig inte riktigt. Ja, jag vet att regnmolnen normalt inte kommer in i ett köpcenter men jag fick en rapport om att det var ordentligt med folk där så jag satsar på en tur på stan imorgon istället. Det är lite synd att man inte är ett rea-proffs som stod redo med "vill-ha-listan" imorse utanför affärerna istället så bävar jag för att hitta samma saker som följde med hem i kassarna efter mellandagsshoppingen nu med 70% rabatt. Jag är nämligen programmerad efter ett helt svenneliv med att mellandagar betyder shopping.