Le Professeur s'habille en Prada

Min fransklärarinna är tuff. Hon har inga silkesvantar på när hon ska se till att vi hopplösa utlänningar lär oss att tala som folk. Vid senaste kurstillfället till exempel när jag på hennes uppmaning skulle redogöra för vad vi hade lärt oss senast och jag under tiden som jag talade böjde ett verb i imparfait istället för i passé composé avbröt hon mig med orden:
-Men du, det måste klicka till hjärnan. Du måste hitta rätt tempus direkt man kan inte hålla på och säga saker i imparfait när det ska vara i passé composé. Det måste klicka till i hjärna! Förstår du?!
Och detta säger hon till mig samtidigt som hon knackar sig i tinningarna med sina pekfingertoppar. Det är tur att jag kan se det komiska i det hela. Hon är helt enkelt väldigt fransk!!

Multikulti-samhället

Häromdagen följde jag med bustanten på kombinerat hörsel- och språknivåtest. Jättebra att få hörseln kontrollerad tänkte jag men det där med språknivån får man väl ta för vad det är eftersom att hennes franska naturligt nog inte är på samma nivå långa vägar som svenskan. Men otroligt nog var kvinnan som testade hennes språknivå svensktalande, iofs med en liten mumin-accent men i alla fall. Jag var ganska imponerad av att de hade svensktalande talpedagoger eftersom svenskan är ett rätt litet språk även här i Luxemburg. Summa summarum: bustanten fick godkänt och Lux fick ännu ett plus-poäng av mig.

A natural born leader? Moi?

Your Dominant Intelligence is Interpersonal Intelligence

You shine in your ability to realate to and understand others. Good at seeing others' points of view, you get how people think and feel. You have an uncanny ability to sense true feelings, intentions, and motivations. A natural born leader, you are great at teaching and mediating conflict. You would make a good counselor, salesperson, politician, or business person.

What Kind of Intelligence Do You Have?

Le Grand Acteur - Pinon

Jag såg en kändis idag. En fransk kändis alltså. Jag var ganska nöjd med mig själv över att jag kände igen honom för det var ju liksom varken Gerard Depardieu eller Daniel Auteuil. Annars ser jag väldigt lite kändisar här. Det beror nog bland annat på att jag inte har någon koll alls på de lokala B- och C-kändisarna.

Det Dominique Pinon är mest igenkänd för i Sverige är nog hans medverkan i "Amelie från Montmarte", där han spelade den svartsjuke stamgästen på caféet som Amelie jobbade på. Amelie-filmen var ju rätt populär i Sverige...

Sjukstuga

Vi har sjukstuga här hemma och jag har varit tvungen att ställa in alla planerade aktiviteter för att vara hemma med de små sjuklingarna. Inga träningspass på gymet, inga franskakurser och avbokade lunchdater. Jag klättrar på väggarna. Det värsta är nog att man inte rör på sig så mycket, det liksom kryper i kroppen på mig.

Fort Knox

Jag har förrut skrivit om den låga kriminaliteten i Luxemburg men det händer ju faktiskt saker här också. Häromdagen beundrade D vår lägenhetsdörr då den är av typen säkerhetsdörr à la "oigenomtränglig". Den är helt enkelt supertjock och jag tror inte ens att vare sig en yxa eller ett maskingevär skulle kunna göra särskilt mycket skada på den. OM man absolut ville ta sig igenom den utan att använda nyckel eller dyrka upp trippellåset efter att man tagit sig igenom alla låsta dörrar in till trapphuset så skulle man nog få använda sig av en rätt kraftig sprängladdning. D berättade att de hade haft inbrott i sitt hus MEDAN de låg och sov med sina två barn på övervåningen och att H inte har kunnat sova en hel natt sedan dess. Uj uj uj vad otäckt! Man kanske ska vara rätt nöjd ändå med sitt boende och inte sukta efter en trädgård.

Pump it up!

Imorse återvände jag till gymet efter julledigheten. Jag VET att det är mitten på januari och att mitt jullov officiellt var slut redan förra veckan men... det tog emot lite (eller ganska mycket faktiskt) att återuppta träningen efter långledigheten. Jag var helt enkelt livrädd för att alla träningsresultat jag uppnådde under hösten ska vara som bortspolade av långa sovmornar, julmat och julsprit. Jag tror till exempel att jag inte längre kan springa 1,5 mil i snabbt tempo. Bara jag tänker på det så blir jag alldeles trött i kroppen och det känns som om jag bara skulle klara någon eller några kilometer. Och eftersom att jag inte vill börja återtåget med ett nederlag så var jag med på ett pump-pass, och lämnade löpningen till någon annan dag, och passet gick jättebra men vänta bara till kvällen när träningsvärken kommer. Jag tycker i och för sig att det är rätt skönt med lite träningsvärk om det är lagom mycket vill säga.

En märklig sak var att jag inte pratade med någon människa över huvudtaget på gymet. Jag sa förstås "Hej" och "Hejdå" till tjejen i receptionen och sen sa jag "Tack! Det var ett bra pass." till instruktören efteråt men det var allt. Före det stora träningsuppehållet så småpratade jag alltid med iallafall någon men idag kände jag inte igen någon. Det känns lite märkligt eftersom jag ska spendera resten av dagen hemma själv och alltså inte kommer att prata med någon förrän tidigast framåt fyratiden. Det kanske är läge att ringa upp någon för lite småprat.